lördag 27 december 2014

Den tredje

Ännu en jul. 
Den tredje utan. 
Och den första med känslan av, ja vadå? 
Kan inte hitta något ord som beskriver mer än helt okej. 
Julen var helt okej. 
Och det är bra. 
Långt mycket bättre än den första och bättre än den andra. 

I år åkte vi bort igen. 
Till ett mysigt pesionat med maximal julstämning. 
Utsökt mat, fin service och ett skåp fullt av hemlagat julgodis. 
Mysigare än mysigast.  
Kanske en ny tradition. 
Vi får se. 

Nu är den över för denna gången, julen. 
Det känns skönt. 
Och lite tomt. 
Längtet tar plats igen. 
Melankolin ökar.

I en tidning läser jag en intervju med en flicka som miste sin bror i tsunamin 2004. 
Hon svarar på frågan om när hon tyckte livet började bli normalt igen. 

"Sorg är verkligen hemskt att vara med om. Till slut lär man sig leva med det. Då blir det bättre. Men normalt blir det inte." (SvD lörd 20 dec 2014, sid 13)

Jag fortsätter lära mig. 
Att leva med sorgen. 
Och det blir bättre. 
Även om vägen inte är plan utan både backig och krokig. 

Fuck cancer! 


onsdag 10 december 2014

Dela rum

Mentalt har den pågått länge, rensningen, den i Noras rum. 
Rummet som mest blivit som ett skräprum men som ska bli Harrys nu. 
Plötsligt en dag tar jag tag i det och börjar riva ut saker. 
Bestämmer mig för att inte rensa och inte slänga bara packa ner i kartonger och ställa i källaren. 
Som ett första steg. 

Det går sådär. 
Jag tittar ner på alla små saker som ligger huller om buller. 
Hello Kitty figurer i plast från hamburgerkedjan, pärlade armband, papperslappar, en biobiljett, gömmor med gammalt godis, en lapp från skolan. 
Känner hur stressen klättrar och varje liten sak känns viktig. 
Var för sig ett litet minne, de som jag inte kan få fler av. 

Känner rädslan för att något viktigt hamnar i den där lådan.
Att jag ska missa något. 
Jag biter ihop och packar ner eller snarare häller ner. 
Till slut blir det två stora flyttkartonger till källaren och tre kassar med skräp. 
Kvar står ett mysigt och städat Norarum med många tomma lådor redo för lillebrorsaker. 

De får dela rum nu, storasyster och lillebror. 
Ett sätt att sy ihop de två som aldrig träffats.  
Det känns fint.
Trots allt. 

Fuck cancer! 

Skriv ut