måndag 26 januari 2015

Dagar och minnen

Måndagen efter ännu en Visommist helg.
En helg fylld av umgänge, prat och skratt med andra familjer som mist.
Helger vi längtar efter men som skrapar sönder sårskorpan och gör oss tröttare än tröttast.

Och tre år sedan resan tog fart på ett sätt vi inte hade väntat oss.
Dagen som avslutades med vetskapen om att Wilms tumör med metastaser i lungorna kan sprida sig till huvudet.
Följt av en smärtsam tid som ledde fram till slutet. 

Jag känner mig ledsen, låg och energilös.
Min kropp minns.
En tung tid väntar. 

Fuck cancer!

söndag 25 januari 2015

7 år och 139 dagar

Sju år och etthundratrettionio dagar.
Så gammal blev hon, storasyster.  
Idag blir dom lika gamla, storasyster och lillebror.
Och imorgon har jag ett barn som är sju år och och etthundrafyrtio dagar.

Lillebror blir äldre än storasyster.
Men är ändå alltid lillebror.
Jag undrar om det alltid kommer kännas så.

Fuck cancer!

Skriv ut